Till att börja med så kan jag säga att alla som satte emot mina 100kr gick bet. Å andra sidan var väl oddsen lägre än fetthalten i en utspädd lättmjölk att herr och fru dopingpolizei skulle komma. Men jag var förberedd denna gång och satte personbästa i att kissa burk.

Cykelresultaten var däremot inte lika mycket att skryta med. Men bra utgångsvärden för framtida tester, jag gjorde 6.13 på 4km tempo, vilket nästan var en halv minut sämre än i våras. (Dock med en svag misstanke att jag cyklade ett varv för mycket…). På 500-ingarna (vi gjorde två stycken) trampa jag runt på 41,90/41,81. Men där kan man nog göra mycket bara på att lära sig tekniken och starta bättre.

Ovan nämnd krasch skedde däremot inte inne på velodromen som tur var. Nej, det var fredagens ”äventyr” som gick ut på att vi skulle köra Segway. En helt livsfarlig uppfinning, i alla fall i skogen, på lera och ifall man racar. Som tur var hade vi hjälm och kul var det.

Helgens blodigaste händelse var däremot mina fötter efter distanspasset i skogen. Jag har gjort ett par gipsavgjutna inlägg som åtgärd för att årets trauma inte skall återupprepas. Men jag är lite skeptisk. När man stoppa ner fötterna med vita strumpor och tar ut dom med röda är det något som inte står helt rätt till. Så mina fotsulor består i skrivande stund av 80% compeed och 20% hudsalva…

Nu väntar en vecka höstlov i Tyresö, tack och hej.